Biologigränds bostadsrättsförening bildades 1969 och består av 283 bostadsrätter och 67 hyresrätter

1996 gjordes omfattande ombyggnader och reparationer. Bl.a. byttes avloppsstammar och alla dusch- och badrum reparerades. Ytterligare 67 lägenheter byggdes i form av hyresrätter som föreningen hyr ut.

Föreningen har lägenheter från 1 till 4 rum och kök. Här bor unga, barnfamiljer, äldre, studenter med många nationaliteter representerade. Föreningen har även 176 parkeringsplatser, 61 garageplatser och 10 mc-parkeringsplatser.

Styrelsen ger ut Biobladet 8–10 gånger per år för att alla boende ska veta vad som händer och är på gång i föreningen.

Biologigränd satsar mycket på mervärde för sina medlemmar och hyresgäster genom att ha inrättningar som: gym, biljardrum, snickeri, pingis, bastu, fritidslokal, gästrum, kompostering etc. Föreningen ordnar en mängd olika aktiviteter såsom danskurser, gemensamma planteringsdagar och städdagar mm.

Historiskt har föreningen vart väldigt bra på att ta ha ett miljötänk. Föreningen har under flera år medvetet och aktivt arbetat för att den inre och yttre miljön skall förbättras. Exempelvis fick föreningen ett miljöpris år 2000. Åtgärder så här långt: Vid entréer, trapphus, källargångar och tvättstugor har föreningen installerat rörelsestyrda lågenergilampor. Toaletterna är snålspolande och vi har även försett blandare i kök och wc/dusch med vattenbesparande teknik.

Biologigränd är även med i projektet HSB-vind som genererat en stor del grön el till föreningen.

Utdrag ur ett reportage om Biologigränd: ”HSB-förening skapar en grön oas – Mitt ibland stenhusen på Ålidhem håller en grön oas på att växa fram. Det är bostadsrättsföreningen Licentiaten som steg för steg arbetar med att miljöanpassa sitt bostadsområde. Bland framstegen hittills kan nämnas två egna komposter, egen återvinningsstation och energibesparande satsningar.

”Det är otroligt vad mycket man kan göra i ett bostadsområde, säger Per Sörlén, områdesförvaltare och eldsjäl i bostadsrättsföreningens miljösatsning.”

Miljösatsningen i området inleddes 1995 då 14 stycken varmkomposter köpes in.

– Vi gjorde först en enkät och fann att intresset för kompostering var stort. Vi ville emellertid prova i lite mindre skala först så därför köpte vi in 270-liters varmkomposter, berättar Per Sörlén.

De krävde emellertid ganska mycket skötsel så vi beslutade att köpa en större enhet. Våren 1998 köptes en stor gemensam kompostanläggning. Det visade sig emellertid att den inte räckte till och innan årsskiftet stod en likadan klar. Idag komposterar en tredjedel av hushållen i föreningen sitt avfall, målet är att komma upp till 50 procent.

– Vi kan visa på att vår satsning ger god ekonomi åt föreningen. Idag har ett genomsnittshushåll cirka 350 kronor per år i sophämtningsavgift, våra medlemmar betalar strax under 150 kronor. Trots att vi ökat antalet hushåll med 25 procent har vi samma kostnad för sophämtningen.

Per Sörlén anser att ekonomin visserligen är viktig, men det finns andra positiva effekter som är lika viktiga.

– Man får inte glömma bort de sociala sidovinsterna. Kompostprojektet har blivit en social knutpunkt och en grund för att våra medlemmar engagerar sig i sitt boende. Dessutom har de som inte komposterar blivit mer medvetna och bättre på att sortera sina sopor. En viktig del i engagemanget är också att föreningen har egna kolonilotter och en rad gemensamma odlingar som rabatter och buskar.

– Det innebär att vi kan använda vår egen slutprodukt och kan synliggöra kretsloppet. Vi köper mindre matjord och behöver inte använda gödningsmedel.

Mitt mellan de två komposteringsanläggningarna ligger också föreningens egen returgård. Här kan hushållen lämna allt från papper till batterier.

– Vi kunde visa att det fanns tillräckligt stort underlag inom området för att få Miljöteknik att ställa hit containers. Dessutom har vi mätt värmen i alla lägenheter och beslutat att hålla 21 grader i varje lägenhet. Det har vi sparat över 100 000 kronor på under det första året. Nästa steg i utveckiingen är utbyte av samtliga armaturer i trappuppgångarna. De Iyser dygnet runt, men kommer att ersättas med lågenergilampor med rörelsedetektorer.” – Intervju med Vicevärd Per Sörlén.